Slitningar

Jag upplever att det blir alltmer slitsamt för vår relation att vi aldrig lyckas bli gravida. Vi kastas mellan hopp & förtvivlan hela tiden och frustrationen och sorgen över vår situation går ut över varandra. Han har svårt att sätta ord på sina känslor. Jag har svårt att hålla tillbaka mina. Det gör att allt svämmar över ibland och då slutar det med att vi hamnar i bråk med varandra, blir arga fast det egentligen är den förbannade oturen och naturen vi är arga på! Det är inte vårt fel att det inte vill ta sig, men det är samtidigt bara varandra vi kan skrika och vara arga på. Vi kan inte skrika på oturen och naturen, för vi får ingen annan respons än misslyckande efter misslyckande. Hånfulla leende gubbar på ÄL testen och sedan hånfulla ringar på grav-testen. Det är så tungt just nu.