Det var ett tag sedan jag skrev här nu och det beror på att jag inte orkat skriva. Jag hade svårt att vänta förra omgången och tog därför ett gravtest 5 dagar tidigare än gyn sagt. Det var negativt och jag var på cd 43 så det kändes helt omöjligt att jag var gravid. Därför började jag med Provera samma dag som det visade negativt, eftersom jag ville snabba på processen och slippa vänta på mensen.
På testdagen tog jag ett gravtest då sambon ville det. Gravid 1-2 veckor stod det och jag sjönk till marken, visste inte vad jag skulle känna och vågade inte lita på testet eftersom jag åt Provera. Ringde gyn som sa grattis och själv förstod jag ingenting.
Två dagar senare var det över. Den kraftigaste blödningen jag varit med om kom och jag förstod direkt; Missfall. Jag var utom mig av sorg och ilska, ifrågasatte mitt handlande och la all skuld på mig själv. Trots det påbörjade vi nästa omgång, så jag tog Letrozolen som jag skulle, en äggblåsa på 17 mm visade sig på CD 11 och som vi hoppades! Men nej, mensen kom.
Nu kör vi fjärde och sista omgången med Letrozol och hoppas att det vill sig nu, annars blir detta troligtvis slutet på försök med hjälp av Letrozol. Jag har tänkt mycket kring stundande IVF som blir tidigast till hösten och känner mig så otroligt rädd. Jag undrar hur länge jag orkar? Hur länge vi orkar? Hur länge vårt förhållande orkar.. Antagligen kommer vi kämpa och försöka tills alla resurser och möjligheter är uttömda eftersom vi så gärna vill ha barn. Men jag och min sambo skiljer oss åt i våra förhoppningar. Jag har redan innan vi försökte skaffa barn sagt att jag inte tror det kommer gå på naturlig väg, medan sambon alltid sagt att det kommer att gå. Han har fortsatt säga så genom hela denna process, medan jag hela tiden tänkt och känt att det kommer sluta med att vi står utan barn. Nu har jag kommit till den punkt då jag tänker på vägen efter tre misslyckade IVF försök (det må låta negativt) och då vet jag precis hur jag vill gå vidare - Jag vill använda mig av en surrogatmamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar